Om att tvinga sig själv att planera
Phu...tänk att jag ALDRIG gör som jag säger?
Fest? [CHECK]
För många handlar att ordna festligheter om tiden innan själva festen. Att få planera.
Skriva inbjudningskort. Att få göra listor, planera maten, drickan, musiken och få allt
att smälta samman till en lyckad kväll där 90% eller mer klaffar enligt schemat.
Jag hatar det.
Jag KAN inte förmå mig att planera privat. Jag gör det hela dagarna på jobbet så det
är inte det att jag inte kan. Det är att jag inte kan förmå mig att intressera mig.
Jag har i ett år pratat om att jag skall ha 40års fest i sommar i stället för i mars när
jag egentligen fyller. Detta för att det är bättre när folk somnar i rabatten så att de
inte fryser ihjäl även det året min sambo fyller 35 fast i augusti. Alltså så skulle vi ju
kunna samköra detta.
Idag så bokade jag en lokal. Nu är jag tvingad att lösa resten!
(Den 21/5 är det som gäller N'Batha. Inbjudan kommer)
Ungarna blir nog lite bittra då detta innebär att Sälenresan knappast blir av i år.
Men va fasen...JAG blir ju glad och det måste väl vara det viktigaste?
/Da fish
Jag kommer vänta varje dag vid brevlådan till min inbjudan kommer.
;)Ta det lugnt så kommer festen bli grym!
Bittra ungar är lätta att handskas med när man själv är glad, eller hur? 21/5...blädder-blädder...nä, då kan inte jag! Älskar dig!
Att försumma tillfället till en fest när man fyller år, vore ju ärke-dumt. Fast jag kan ju förstå ungarna. Pappa och mamma har blivit skitgamla, så därför får ni inte åka skidor... Den logisken haltar ju.
LOGIKEN, självfallet. Men du, den 21e äe ju mitt i din uppladdning för HalvVättern ;))
Inbjudan! Kul. Hur lägger du upp den? Laserskuret på cortenplåt? Tryckt på en plastficka med en dry martini i? I en flaska i en 5L dunk med havsvatten?
haha näe det går ju inte för sig att ha massa lik i rabatterna..
