Coming clean...
Ja visst jag har varit lite mer frånvarande. Det finns ett skäl.
Alla gör det ju?
Uppväxt på 70-talet i en arbetarkommun tyngd av kommunistarkitektur och nerärvda
industrivärderingar så var väl man körd från början? ALLA gjorde det ju. De fåtal hjältar
som fanns var väl bandylaget eller gubbarna som körde speedway.
På den tiden var det inga proffs direkt. Nej gubbarna körde speedway på kvällen och på
dan så jobbade de i gjuteriet.
Alla kände minst en missbrukare. MINST en i varje hus, varje familj...överallt!
Oftast rörde det sig om sprit, kanske hasch bland de yngre men även tyngre grejer kom
allt mer.
Jag har haft vänner som testat det mesta. Några av dem kommer aldrig tillbaka.
Med detta i minnet så känns det jag nu skall berätta som en barnlek. EN PETITESS!
Jag har slutat snusa!
Min vän R slutade snusa strax innan nyår, Fighter slutade för typ 5-6 år sedan och till och
med N'Batha slutade snusa för ett antal år sedan... Då kan det knappast vara så jävligt va?
Alla sa att om man skall sluta så skall man tala om det för alla och göra ett event
av det för då har man större chans att klara sig de första 3 dagarna som tydligen skall
vara de värsta.
Jag sa inte ett skit. Inte till nån.
Söndag 08:30.
Vaknar och tar en schyhelvetesjävla 50grams prilla och en kopp kaffe. Mmmm...
frukost när den är som bäst! Snygg nacke får man också av att försöka hålla
huvudet upprätt med den jätteprillan.
Sön 12:00.
Sen efter lunch så tar snuset slut och jag bestämmer mig för att inte köpa något
nytt helt enkelt. Där och då. Ingen planering. Ingen ångest!
Sön 15:00.
Ångest.
Sön 17:30.
Total ångest, fysisk feber med frossa och svallningar. Jag skakar som ett asplöv och jobbar
som en galning i hallen med att sätta in dörrar bara för att hålla mig sysselsatt.
Sön 22:00.
Somnar utmattad. Vaknar många gånger under natten i svettiga lakan.
Måndag 07:50.
Vaknar dyngsur av svett och jag blixtrande migrän, feber och mår fysiskt illa. Jag tar en dusch
och påbörjar att arbeta men inser efter ett par timmar att jag inte gör någon som helst nytta
eftersom jag har ett koncentrationsspann som är kortare än genomsnittspenisen på Stureplan.
Mån 12:00
Äter lunch och går sedan och köper tuggummi. Massor med tuggummi. Tycker att jag ser skymten
av Lennart Swan när jag rundar hörnet på väg ur Konsum. Tyckte även att jag såg en liten utter i
ett dike på vägen dit. Beslutar mig där och då för att inte köra mer bil de närmaste dagarna.
Mån 13:20.
Kan inte behålla någon föda. Allt rusar genom kroppen och jag svettas som en gris. Tandköttet
känns som det bultar och pulserar. All tankeverksamhet går till att inte snusa.
Beslutar att lägga mig.
Mån. 17:30.
Vaknar av att det är världskrig hemma. Huvudet pulserar. Ljuden känns filtrerade och det kliar
så att jag blir tokig i munnen. Jag tuggar tuggummi. Massor av tuggummi.
Mån. 19:30.
Ifrån att ungarna somnat fram till kl. 01:20 när jag gick och la mig så åt jag nonstop.
Inte godiset utan hela tiden! De sekunder det tog att ta sig ifrån TVn till köket för att trycka i
mig något att äta tröstade jag mig med att tugga tuggummi.
Tisdag 07:10.
Inser att jag lärt mig sova med tuggummi. Känner mig dock stark. Inte samma fysiska behov
idag. Igår hade jag nog kunna slagits för en snus.
Tisdag. 08:30.
Jobbar några timmar. Går sen och lägger mig. Fortfarande en rätt klen ursäkt till man.
Tisdag 14:00.
Efter lunchen kom då dödsrycket. Begäret kom så plötsligt att jag ville slita ansiktet av
mig för att slippa det. Sambon ställer sig frågande till varför i helvete jag har mosat i mig
3-4 påsar med Stimorol-tuggummi.
Jag beslutade att vi skulle ta en biltur och kolla på kamin. Jag stannade på macken och
köpte tuggummi och snus. Nikotinfritt snus. Pinsamt...
Tisdag 22:00.
Kollar på Top Gear och skrattar glatt. Bortsätt ifrån det akuta behovet av en dusch så känner
jag mig rätt normal. Lite öm i kroppen men ingen huvudvärk, ingen yrsel, ingen feber, ingen
hjärtklappning och inga syner.
Hur fan gör de som tänder av ifrån Heroin egentligen?
Jaha?
Så är jag då en snusfri människa rent medicinskt.
Det skall ta ca 3 dygn för kroppen att ta sig igenom nikotinbegäret. Resten är rent psykiskt.
Känner jag mig som en bättre människa?
Låt oss se...
Med snus: Utan snus:
Har en snuskig vana. Har huvudvärk
Har feber och svallningar
Är lättretlig.
Muckar gräl
Äter som en galning
Darrar
Har humörsvängningar
Brist på sex.
Som om vi sammanfattar så...blev jag min mamma?
/da fish
You can do it! Håll ut Fishy!
Grattis du kommer inte ångra dig efter åt jag har inte gjort det
Precis när jag tänker börja skratta rått och elakt läser jag.. "Så är jag då en snusfri människa "...och jag kan bedrövligt nog, inte bli annat än djupt IMPAD! Det var som fasiken!!! Stiligt!
Det är väl en fråga om hur man klarar av smärta. Du har en smärttröskel som... en treåring?
Bit ihop nu. Det går över.
Oj! Jag tyckte det där lät som en perfekt beskrivning av klimakteriet!
Jag minns att huvudet blev luddigt och att man hade svårt med fokusering. Jag gjorde allting liiiite långsammare hela tiden.
Som sagt, det går över.
Trodde faktiskt att vi skulle begrava dig med en prilla under läppen.
Petra:
P g a min förkärlek till usla filmer så ser jag typ Happy Gilmore framför mig?
Rookkeer:
Nej. Jag räknade ut att om jag slutar snusa så har jag också råd att åka Volvo.
Huskatt:
Jodu. Det här är inget för småfröknar och veklingar serru... :-P
N'Batha:
Nej jag har rätt hög smärttröskel. Det är min gnälltröskel som är låg.
Kerstin:
Jag VET! Sjukt skumt det där? Tror du att jag kan slippa besvären med hjälp av hormoner?
N'Batha:
Jag vet! Men jag har inte råd längre. Jag har ju bränt massa pengar på träningskort och sånt...
Hormoner; visst. Vilken färg ska du ha på BH:n?
Tjusigt Fisken!
Jag tänker inte sluta med nånting, verkar alldeles för plågsamt.
PMS OCH klimakteriet i ett....wow.... ;D
Du är ju min serbiska vännina till 102% nu.
skönt skrivet, som vanligt...
jag lider med dig, men jag kan inte sluta snusa, ÄN. Men jag ska. Nångång.
HÅLL UT!! Du är grym! Lycka tilL!
Håll ut, du fixar det! Jag väntar och längtar, för jag älskar dig!
Hahahah. Underbar redogörelse. Like it!
Kerstin:
Ibland så är man närmare sanningen än man vill.
Mialena:
Ha, ha, ha! Ja och löparnerdar är ju inget för smärta va? Asg
DD:
Skotsk. Skotsk väninna. Jag har för klen mustasch för att vara serb.
Filen:
Jag skulle kunna säga att det var enkelt och att det lätt känns som om det är värt det...men då skulle jag ljuga. Fråga mig igen om några månader.
BB-Babe:
Jag älskar ju dig! Det är nästan mitt enda hopp.
Finnpajsaren:
Pajsare? På allvar? UNDERBART! Ha, ha, ha!