dumbasfisken

Nej jag har inte dött. Nej jag hatar inte finnpajsaren. Nej jag har inte bloggat i smyg.


Men lite pressat schema har jag haft...
Anledningen till att jag inte bloggat på 5 dagar är tidsbrist. Det och trötthet.

Jag har åkt som en skottspole runt om och släckt bränder (inte bokstavligen).

I gick jag upp skittidigt för att åka över halva Sverige till en ort som får vara anonym

för att BB-Babe  hotat mig till kroppsskada om jag åker dit utan att meddela mig till
henne. Så där var jag såklart inte.
Några timmar och ett möte senare så sitter jag på ett flyg hem igen. Klockan hinner
bli halv åtta innan jag är hemma i Skogstorp och efter att ha ätit och pratat lite med
familjen så går jag över till R och sätter igång att jobba.
Köksstommar skall monteras. Det gick bra trots trötthet och en platta öl höll humöret
högt. Vi hann få upp överskåpen innan vi gav oss för natten.
Lördagen så monterade vi högskåp, kopplade el, och monterade underskåp. Det gick
mindre med öl men vi jobbade på bra ändå.
På söndagen så la vi dit bänkskivan och monterade dit ugn, häll och fläkten. Sen sänkte
vi in diskho och kopplade vatten.

På 5 dagar har alltså köket rivits, nytt golv lagts och nytt kök installerats. Enbart 5-8%
är dessutom fel eller saknas. IKEA börjar att skärpa sig på allvar nu!



Söndagskvällen tillbringade jag med familjen som har sluppit mig i helgen. En bastu fick
Hjälpa till att räta ut kroppen som fått lite stryk av alla lyft och besvärliga vinklar.

Som ni kanske märkt så har N'Batha gästbloggat! För er som är nya så kanske ni inte
känner till honom? Han är i vilket fall som helst anledningen till att jag bloggar då jag började
med att gästblogga på hans blogg som hette Dumbas.
Han har hotat med att gästblogga varje helg så ni får förmodligen chansen att lära känna
honom bättre!
JAG tycker det är kul att ha honom tillbaka i livet i allafall! Jag har saknat smädningarna.

Jag tycker att vi reser oss upp och hälsar honom välkommen med en bandyapplåd! *klapp*


/Da fish

Så författar vi ännu ett inlägg som tär på det kollektiva tålamodet


I'm alive!

Så var jag och tränade igår. Jag tränade bara i lite knappt en timme eftersom jag lovat
min sambo skjuts ned när hon slutade jobbet kl 17 och hon glömde såklart bort tiden.
Barnpassningen har de bara till kl 18:30.
Det gick bra att träna! Dock så kändes det ju att jag inte tränat på länge och att kroppen
fått lite stryk de senaste månaderna av förkylningar och feberhärjningarna.
Efter 15 minuters uppvärming på crosstrainern så var jag slut...resten av passet gick på
ren jädra vilja.

Idag så är det meningen att jag skall sitta hemma med en stor upphandling. Ni vet en
sån med massor av bilagor, intyg och certifikat. En sån som när man väl har gjort den
och kommit överens så kommer ingen någonsin att orka läsa igenom den för att den är
så sjukt trist och invecklad. Jag är övertygad om att trenden kommer ifrån ett antal
inköpare som hatar sitt jobb.



Nej nu har jag inte tid med detta. Jag skall kavla upp ärmarna och suga tag i karamellen:
"Miljö: Beskriv er organisationsstruktur utifrån hur ni arbetar sett ur ett miljöperspektiv, och
bifoga ISO-certifiering samt miljöpolicy. Vänligen ange hur mycket er produkt/tjänst belastar
de Energi och miljövärden som listas i bilaga 8 (XXX och Miljö)"


*tjoooho!!!*


Vad gör NI för kul då?



/Da fish

*suck*

Jag ÄR en djurvän. Jag lovar.


Kuttersmycke

Jag är uppväxt med hund i familjen. Mer exakt Schäfrar men de flesta jag umgicks
med som barn hade hund hemma. Rottweiler, Flatcoat, Labrador, Golden, boxer
osv, osv... Sen var det nån som hade tax. Oftast jägare.
Det var också nån stackars sate som hade pudel. Alla andra fnissade åt dem.
Den allmänna åsikten var att för att få kallas hund så måste den vara bra mycket
större än en katt i allafall. Jag tycker f.ö så fortfarande.

Allt oftare så ser jag små jävla gapiga hundar som används som smycken. Tydligen
så är det så att om hunden är tillräckligt liten så är det helt ok att ha den med sig
till restauranger, i butiker på jobbet och överallt där man normal lämnar hunden bunden
utanför.
"Naaawwww, de är ju så söta ju"...
I HELVETE ATT DE ÄR!



Min bror berättade igår hulkandes av skratt att en jobbarkompis dotter köpt en liten
jädra hund att ha på armen för 20000:-. Problemet är att de lämnade den hemma
medans de jobbade. När de kom hem hade katten ätit upp den.
"Ha, ha, ha! TJUGOTUSEN KRONOR för kattmat! Min dotter gav i allafall bara några få
hundralappar för sina råttor".


Vad hade DU för husdjur när du var liten?


/Da fish

Min äldste son läste tidningen och frågade vad fettis-tisdag är?


Bull

Lilleman kom tydligen inte ihåg semlor överhuvudtaget. Jag är övertygad om att de

som arbetar på konditoriet fortfarande minns lilleman och semlan...

Han och jag skulle fika och jag lovade honom att han skulle få "en bulle eller nått"
så vi gick i på konditoriet. Han fick syn på en semla stor som en husvagn ifrån tidigt
70-tal, slickade sig runt munnen och pekade på den.
20 minuter senare så var 60% av den i magen på en 3 åring och resten var precis
över hela konditoriet. Personalen log dock när jag frågade efter en trasa och sa att de
kunde städa efter den "söta killen som tydligen kunde äta mer än en vuxen man".
Jag tycker inte om semlor. Eller jag tycker snarare inte om vispad grädde. Jag är i
ärlighetens namn inte så förtjust i mandelmassa heller. Fattar ni vilket arbete det ligger
bakom denna kropp? Att bli fet utan fettisbulle är inte en lek!

Jag dras fortfarande med min förkylning. Jag har lock för ena örat sedan jag flög ifrån
Luleå i förra veckan, jag är lätt snuvig men mest irriterande är att jag har noll ork.
Så trött.



Jag lär väl få köpa en semla i vilket fall. Två av 4 i familjen gillar ju grädde och det är ju
faktiskt en tradition att köpa en semla på semmeldagen.
Idag är det också internationella kvinnodagen. Vad köper man då?


/Da fish

Måndagsmorgonen visade förhöjda nivåer i jordens dragningskraft lokalt över
min kudde.


Ont
Jag har vaknat med en ömmande kropp. Igår tapetserade jag nästan hela vardagsrummet.

Min vana troget så saknade jag två våder, så idag bär det iväg för att handla en rulle till.
På arbetsplatsen i Stockholm klagade jag över min värkande kropp och när en kollega
frågade så sa jag att det beror på Vasaloppet på skämt.
Det trodde på det på allvar så nu är jag "killen som åkte vasaloppet igår".



Enklaste meriten någonsin i min meritförteckning!

Vad gjorde NI igår?


/Da fish

"Jag lever och producerar"


Chefen ringde...
Jag har en kollega som har nästan exakt samma jobb som mig. Han åkte in med ambulans
till akuten igår då han tydligen fick 41,8 graders feber av den dubbelsidiga lunginflamationen
som han ignorerat att han haft.
Dumt och farligt med så hög feber sa läkarna. "Är det rekord?" Sa kollega A.
Förmodligen var det denna händelse som fick min chef att helt plötsligt höra av sig till mig och
fråga hur det gick för mig egentligen. Det går bra för mig svarade jag. Det fullkomligt sprutar
bra ideer och pengar ur mig!
Fast med ideer och pengar menade jag såklart nysningar och snor...det är ju underförstått.

Idag har jag varit en snabbis i Rosersberg och är nu hemma igen. Igår var jag som sagt på
vårt kontor i Luleå och fick även hänga med till Piteå och Öjebyn. Denna by är i princip känd
för en enda sak.

Palten var sjukt god och minen på min kollega när hon BOKSTAVLIGEN drabbades av
paltkoma var värd resan bara det!
Gräddstuvad palt är dock det mest perversa jag hört talas om sedan jag såg en av
mina lumparkompisars porrsamling på luckan.

Vad är NI sugna på?


/Da fish

Vårt vardagspussel har hittat en helt ny nivå nu


Vältränad som Elofsson på Ebola
Efter drygt 2 veckor med diverse VAB i januari och nästan tre veckor i februari så var man

ju nästan i desperat behov av ett break. Min far tog ju tacknämligt barnen så att vi kunde

ta en övernattning på hotell och gå på kalas. Ett kort ögonblick så kände jag nästan igen

känslan av att vara nån annan en medarbetare och pappa.

Självfallet så firade vi väl hårt. Så hårt så att de sista skärvorna av MITT immunförsvar

sa upp sig och tog sin Mats ur skolan. Så nu har jag tillbringat två dagar hemma med en

rinnande näsa och yrsel.

Jag vart så less på det så jag bestämde mig för att jobba lite... Så nu sitter jag på ett

hotell i Luleå med rinnande näsa, söndertryckta trumhinnor och yrsel.

Som lök på laxen så är rummet en bild av vad N'Bathas version av helvetet skulle se
ut. Komplett med spegelvägg vid sängen.
Nice...



Well, det är ingen mening att gråta över spilld mjölk (eller ens spillt rödvin vilket jag
starkt misstänker den stora röda fläcken på tapeten vid sängen är).


Hur mår NI?


/Da fish

Jag äter gärna vegetariskt. Så länge det inte låtsas att det INTE är det...


Vego
Mitt mål är att äta vegetariskt en gång i veckan. Jag gör det för miljön, för att jag vill

få i mig mindre kalorier men mest för att det är gott.

Jag ser på vegetarisk mat så som jag ser på religion:

Så länge man tar det för vad det är så är det liksom inget fel att fylla ut vardagen med

det. Problemet är när man börjar tro på att det är verkligt...

Följdriktigt så anser jag att vegoburgare är satans påfund!

Äter NI vegetariskt?


/Da fish

Det mest oväntade smset någonsin.


Är det du som sålde Hondan?

När 7-åringen föddes så bodde vi i centrala Solna och vi hade ingen bil. Det gick ju bra en
stund men snabbt så insåg vi att ta med barn på tåg till Eskilstuna och buss till Norrtälje inte var
helt okomplicerat. Så jag köpte en bil.
Det var en SUV. En honda CRV som samma år fick utmärkelsen "årets tjejbil" i aftonbladet till
min brors ohejdade glädje. Bilen var väldigt praktisk då den var stor och säker och med bra
däck och fyrhjulsdrift så fick jag mer än en gång dra loss bilar på vintern.
Visst fick man byta olja i bakaxeln då och då för att hindra att 4-hjulsdriften gnisslade men det
var en gammal bil. I övrigt var den välskött och lacken såg nästan ny ut.



Under 3 år hade jag bilen och den fungerade utmärkt även när lilleman föddes. Den var
några cm bredare än andra bilar vilket märktes tydligt inne i bilen. Vi kunde ha två barn
i barnstolar bak och ändå få plats med en vuxen bredvid.
När jag sen fick en firmabil så stod Honda CRVn i garaget oanvänd. Efter några månader
så tyckte jag att det var synd att en så fin bil stod till ingen nytta så jag satte ut den på
en annons. Nästan genast så började det att ringa och de flesta kom med galna skambud
eller så ville de prata en massa. Till sist så var det en kille som var seriöst intresserad
men han var rätt otrevlig men eftersom han kunde tänka sig att betala det jag begärt minus
några hundralappar för ett hål i reservhjulsduken så var jag redo att sälja.
Då ringde Helen...

Helen var en kvinna som var lite äldre än mig och hon drev ett B&B i Stockholm. Hon var
extremt sympatisk och hon berättade att hennes gamla bil självdött och att hon nu ville
ha en annan och gärna med 4-hjulsdrift då hon hade lite svårt att ta sig uppför en backe
som hon hade hemma.
Hon hade inte riktigt råd att betala det jag begärt så hon ville pruta mer än vad mannen
sagt. Ändå så tog mitt hjärta beslutet och jag inte bara sålde bilen till henne utan jag såg
till att hon fick med sig vinterdäck och all dokumentation.

Igår (drygt 4 år senare) fick jag ett sms av henne:
Hej jag köpte en fantastisk bil, Honda, av dig. Den är fortfarande lika fin! Mvh: Helen


Det smset gör att detta är min bästa bilaffär någonsin!
Vilken är DIN?


/Da fish

Jag har gått och funderat på en känsla hela dagen.


Men vad heter det?

Anledningen till funderingen är ett frö som Finnpajsaren planterade. "Vi pratade om att

sakna men inte veta vad". Det här är en känsla som jag märkt att många talar om just
nu. Att känna att man längtar men inte veta till vad. Att ha en oro i kroppen. Att vilja ta
tag i grejer och göra något helt fräscht men inte orka...

Jag kände så i början på vintern men jag tror att det beror på att jag saknade J, jag
saknade gamla kollegor som gått vidare i karriären men mest saknade jag mig.
Alltså jag saknade den glada varianten av fisken som skrattade och bloggade massor
av lustiga små inlägg.
Idag har jag försökt att forma några vettiga tankar runt detta.
Jag kom ingenstans! Det går inte att sätta namn på det och än mindre förstå det.
Till sist kom jag att tänka på Bukettengrundaren Bengt Nygrens gamla hus.
Han byggde ett mindre palats 1973 inte långt ifrån där jag bor. Huset var dels ett
huvudkontor åt Buketten och dels en bostad åt Bengt. Den var komplett med en pool
av olympiska mått.
1980 gick företaget i konkurs efter att Bengt tröttnat på skattemyndigheten och helt
sonika dragit utomlands. Huset förföll...

Någonstans så är dessa bilder de sorgligaste jag sett. Att se ett så påkostat hus som
totalt förfallit. Undrar om inte Bengt saknar det någongång?

Vad har nu detta med Finskan och känslan att göra?
Jag vet inte det.
Kanske kom jag att tänka på dessa bilder för att de för mig representerar sorg.
Eller så skulle det kunna vara att de påminner mig om att det är vad man gör med
det man har som är det viktiga.
Mest troligt så är det bara svammel...

Har DU något namn på känslan av att sakna utan att veta vad du saknar?


/Da fish

Så är jag tillbaka. Vad jag gjort? Jobbat...


Fullt tryck i sputan!
I helgen så försökte jag att forcera så att jag kunde sätta tapet. Tyvärr så hann jag

inte hela vägen men en bra bit är gjord. Det som återstår nu är i princip att sätta tapet
och att fixa nya eluttag.
Kaminen är som tidigare rapporterats på plats och godkänd enligt alla konstens regler.
I helgen så blev vi klara med väggen runt kaminen. Det blev inte de rostglimrande
klinkers som jag föll hårt för, det blev inte de oljeskimrande heller. Det blev inte ens
sten som jag hade som förslag först utan när väl det blev klart att vi skulle ha en
nästan helt vit tapet så blev det glasmosaik.



Den vecka som kommer blir det en resa till Umeå över dagen, annars är det rätt lugnt.
Däremot så har vi barnvakt till helgen. Vi är bjudna på 4st kalas i helgen...
Tack vare farfar som är barnvakt så kör vi all-in på lördagen och hinner med två kalas
på samma kväll + en hotellövernattning på det.

Vad skall NI göra?


/Da fish

Det var den telefonen vi fick. Inget annat.


Första intryck
Jag gillar inte touchscreen något vidare så förutsättningarna är inte de bästa för

att jag och min nya arbetskompis skall bli nära vänner. Redan dag 1 så funderade

jag på att kasta telefonen i väggen och be vår inköpsavdelning som bestämt att

vi skall använda denna telefon att dra åt helvete!

Ett av de största invändningarna jag har är att när man försöker att skriva så trycker

man på fel knappar hela tiden.
Telefonen är såklart designad för 12-åriga tjejer med pianofingrar som är den primära
målgruppen. Detta ledde till att jag höll på flera timmar att försöka få telefonen att
synka min kalender och mail.
Innan jag hade klarat av det så var jag helt hjälplös eftersom mitt minne är klart
begränsat då jag är van att ha allt i telefonen.


När mailen väl synkade så kom nästa överraskning. Den åt batteri. På allvar...ÅT batteri!
Jag fick ladda den och dagen efter så fick jag åka iväg på lunchen och köpa en billaddare
då det var slut på batteri igen.
Idag så vaknade jag 06:10 av att min sambo frågade mig om jag inte skulle flyga rätt
tidigt? Telefonen var HELT SVART. Batteritorsk... Inget alarm. Alltså så sitter jag INTE på
ett flyg till Umeå just nu utan på Arlanda.

Utan tvekan så har jag en del svarta tankar angående HTC just nu.
Om det som vanligt visar sig att detta beror på handhavande fel och på att jag är på tok
för mycket trött-medelålders-man för att läsa instruktioner så återkommer jag med en
offentlig ursäkt.
Till dess: Spänt läge mellan mig och min nye teammedlem...

Hur beroende är DU av din mobil?


/Da fish

Inte ofta, men ibland så ger ödet igen med samma mynt


Katrineholmskuriren
Med risk för att vara sist i Sverige på att snappa upp denna snackis så har jag då hittat
detta underbara svar på tal.
Jag är uppväxt med tidningar och har använt dem till min främsta källa av sanning och
nyheter i många, många år. En tid jobbade jag för en tidning och då ökade nästan
känslan av att tidningar måste få total frihet för att leverera sanningen till folket.
Tryckfriheten måste vara orubbad!

Genom mitt nuvarande jobb så har jag stött på nyheterna ifrån den andra sidan.
Missförstå mig inte nu! Jag älskar fortfarande att läsa nyheterna i pappersformat.
Att sitta på söndagen med en fet SvD framför sig i en timme.
Däremot så har jag settt hur tidningar och andra medier vinklar och tar till knep
och halvlögner för att få fram en nyhet till varje pris. Ofta så får man bara några få
timmar på sig att svara på komplicerade frågor och om man inte gör det så "har man
vägrat att svara på frågorna". I vissa fall får man inte ens chansen att bemöta de
anklagelser som senare bevisas vara helt felaktiga.



Nu har en kommunchef i Katrineholm vid namn Mattias Jansson blivit utsatt för frågor
om hans sätt att hantera Twitter, Blogg, Facebook och andra sociala media av lokala
pressen vid namn Katrineholmskuriren.
Frågorna var i stil med "Står det i din arbetsbeskrivning att du skall ägna tid åt detta?"
Utan tvivel så fanns det ingen chans att han skulle kunna svara på dessa frågor utan att
ge K-Kuriren en chans att vinkla detta...

Mattias gjorde då det oväntade! Han publicerade de frågor han fick av tidningen på
sin blogg och vad läsarna om hjälp med att svara på dessa. Offentlighetsprincipen gäller
såklart när det är mail till politiker så det är ju helt i sin ordning att göra så.
K-Kuriren reagerade med att bli sura och kalla det för "härskarteknik".
Nu fick helt plötsligt K-Kuriren känna på att vara den jagade som näthatarna slog ned
på varje ord de publicerade angående detta.
Jag anser att Mattias Jansson gjorde rätt och jag njuter av att se jagaren jagad.
Däremot så anser jag trots detta att K-Kuriren är i sin fulla rätt att ställa dessa frågor
och att de frågorna faktiskt förtjänar ett svar.
K-Kuriren skall bara lära sig att det inte tjänar något till att bli sura för att någon pajar
deras scoop och förekommer publiceringen.

Vad tycker NI?
Har tidningarna rätt att fråga vad som helst?



/Da fish

Så många missar de enkla ekonomiska tipsen.


Riskdifferentierad sparportfölj

En del hävdar att det är höjden av lättja att skjuta på att fylla i försäkringskassans

blanketter om föräldraledigheten man tog ut i julas till februari månad.
JAG hävdar att jag enbart sprider mitt sparande som hon den där tjatiga kvinnan
på banken sa till mig.

Hur ser ditt sparande ut?


/Da fish

Får jag höra den där "måndag gör jag ingenting" igen så kastar jag radion!


Resa
Jag är på resande fot igen. Malmö just nu. Helsingborg sen. Borås lite senare.
Detta gör ju att min sambo får ta ett stort ansvar och rätt ofta får jag skäll av henne för att
jag inte vet saker som har hänt medans jag varit borta. Ex att grejerna i köksskåpen bytt
plats... När min sambo är RIKTIGT trött och sur så säger hon att "hon är anledningen till att
våra liv fungerar och om hon inte hade koll på ALLT så skulle allt rasa".

Det är nu tre veckor sedan jag satte upp denna flyer ifrån svenska kyrkan på kylen för

att överbevisa henne att hon inte har den kollen hon tror...

och JA, jag vet att jag leker med döden!

Vad har DU koll på?

/Da fish