En höstdag i september
Så var hon där. Hösten. Hon virvlade in med gulnande löv och nattfrost.
Gräset var ojämt för de sista stråna växte snabbare i höstens glöd, och
vinden blåste friskt. Kylan på morgonen var frisk. En friskhet i vinden
men samtidigt kylande. Krispigt! Sa nån...
Med dagen kom då solen och med solen kom då värmen och förförde man
och natur. En hänförande vackerhet presenterade hösten för alla som ville
titta.
I all dess lyrik stod han i yllebyxor och stickad tröja uppdragen till öronen.
Han stod där i de sista solstrålarna och hatade hösten.
Intensivt.
Migränen fortsätter...
/Da fish
Vad fint du bor. Stackars med migrän.
Det räcker inte med höstiga skogspromenader när man har migrän. Man måste ligga bort skiten. Och närbilder funkar också, så bloggläsarna ser hur du ser ut mr poseman.
Och hösten kom och med den flöt hans poetiska ådra fram. Var det den dunkande venen i pannan som gav näring åt poesin eller var det självironin? Kanske var det alla älskande beundrarinnors ljuvliga kommentarer som väckte hans lust.....att blogga poetiskt i en blek höstsols kalla ljus?
Åh du ljuva höst!!!!
(Ps. 2 snabba Eezeneo och horisontalläge! PRONTO!)
Amen finnpajsarn, han kan för tusan inte LIGGA!, bort migränen. Vad är det med er finnar? ;-)
Vatten, massa vatten, mörkerläge och två Eeze!
Nej Mariadenheliga, det har du rätt i, det blir nog svårt i Fiskens fall att ligga bort skiten... *tar tillbaka*
Grannfrun:
Tack! Joruhärbormanpålandetserru...
Finnpajsaren:
Äh nu får tant gå och hämta glasögonen.
DD:
Ha ha ha!
Maria d.h:
Tyst med dig! Jag håller på att visa finnpajsarens tips för sambon ju!
Petra:
Inte ett option. Jag har haft migrän i 7dagar. Då får jag ju liggsår. (inte de positiva utan typ misskötsel i åldringsvården á lex Sarah typen av liggsår).
Finnläppen:
Va fan?
Jag gillar den klara, härligt sköna höstluften uppe i norr. Inte den som finns här i den fuktiga västkusten! Men men, jag kan inget göra åt det hela.
