Det här med gener är inte lätt.
Jag har ju två ungar. Det här med DNA verkar ju vara ett lotteri.
Genetiskt betingat
Ibland när jag stannar upp och tittar på underverken så undrar man ju om de är mest
lika mig eller mest lika min sambo. Jag är hysat säker på att de utseendemässigt är en
mix i allafall.
Vår 3-åring har lite problem med språket. Han är långt efter de andra barnen när det
gäller språket och han har svårt att säga vissa konsonanter.
[Dröj kvar ett tag. Jag måste hjälpa sambon att nå fjärrkontrollen för att hon skall
slippa att resa sig upp nu när hon ligger så skönt]
Vart var vi?
Jo...
6-åringen har alltid pratat bra och har ett mycket väl utvecklat språk. Jämfört med hur
han pratade när han var 3år så är lilleman snudd på efterbliven.
I vilket fall som helst så har skolomsorgen en talpedagog som åker runt på de olika
förskolorna i Eskilstuna och kollar försöker att fånga upp de som eventuellt har några slags
inlärningsstörningar redan vid ung ålder, och när hon fick höra lilleman så frågade hon om
det var ok om hon tog ett separat möte med honom för att få en bättre bild.
Självfallet så var det ok. OM han har problem vill vi ju veta det!
Sagt och gjort...
Lilleman åker in på utredning. Efter att talpedagogen talat länge och väl med honom
så visar det sig att han har alla bokstäver i sitt förråd. Han KAN säga alla vokaler
och konsonanter men han är för bekväm...
WTF?
För LAT för att prata rent? Jag fattar inte vad denna lättja kan komma ifrån?
/Da fish
Ps. Om vi aldrig hörs mer så beror det på att min sambo helt oväntat har börjat att
läsa denna blogg...ds.
HA HA HA HA...för din skull hoppas jag verkligen att hon är begåvad med humor :)
Du fattar väl vad han menar iallafall, så varför anstränga sej....?
vinkar glatt till fru Fish och pekar åt höger på tidigare postade inlägg
Dubbelliv är inte så lätt du - jag vet av egen erfarenhet.
Hoppas dock inte hon hittat hit, vill ju läsa mer.
Lathet är en skön dygd.
Varför alltid prata alla till lags jämt! :)